Rådets rekommendationer i korthet
I rapporten ger rådet riktade rekommendationer till regering, regioner, kommuner, lärosäten samt de regionala vårdkompetensråd som etablerats i respektive sjukvårdsregion. Här sammanfattar vi råden i fem huvudområden.
Tillvarata professionernas kompetens i utvecklingen av hälso- och sjukvården
Nationella vårdkompetensrådet anser att det inom hälso- och sjukvårdens verksamheter krävs stärkta möjligheter för medarbetarna att utveckla det egna lärandet och utvecklingsarbetet i förhållande till verksamhetens behov och förutsättningar. Övergripande fokus i vårdens styrning bör vara att ge förutsättningar för verksamheterna att utveckla arbetsformer som bidrar till att vården håller god kvalitet samtidigt som en ökad produktivitet och en bättre arbetsmiljö skapas. Bland annat bör vårdens huvudmän i ökad grad skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer från den lokala verksamheten, i syfte att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Huvudmännen bör också i högre grad ge handlingsutrymme till professionerna, vilket innebär en minskad grad av detaljstyrning och överflödiga administrativa krav.
Ge förutsättningar till stärkt ledarskap inom hälso- och sjukvården
Nationella vårdkompetensrådet bedömer att det är viktigt att stärka ledarskapet i såväl den kommunala som regionala hälso- och sjukvården. För att ett gott ledarskap ska vara möjligt behöver det finnas organisatoriska och strategiska förutsättningar som stöder en sådan utveckling. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd i syfte att ge chefer inom regionalt och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård förutsättningar för ett gott och nära ledarskap.
Stärk kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården
Nationella vårdkompetensrådet anser att kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas. Bland annat bör kommunerna skapa förutsättningar för legitimerad personal att genomgå specialistutbildning inom område med relevans för verksamheten. Dessutom ser rådet behov av översyn av förutsättningarna för att alla kommuner ska få tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och välkomnar regeringens utredning i frågan.
Öka personalens möjlighet att delta i fortbildning
Nationella vårdkompetensrådet anser att huvudmännen i hälso- och sjukvården bör förbättra förutsättningarna för personalens möjlighet att delta i fortbildning och kompetenshöjande insatser för att möjliggöra ett livslångt lärande och säkerställa en hög patientsäkerhet. Bland annat bör regeringen utreda möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner. Huvudmännen bör inrätta planer för att säkra medarbetares kontinuerliga kompetens- och karriärutveckling, inklusive fortbildningsinsatser.
Stärk förutsättningarna för klinisk forskningsverksamhet
Nationella vårdkompetensrådet anser att förutsättningarna för forskningsverksamhet behöver stärkas. Antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka i syfte att säkerställa en forskning av hög kvalitet samt för att säkra lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare. Samverkan mellan avnämare och aktörer inom den kliniska forskningen bör stärkas för att skapa kraftfulla och konkurrensstarka kliniska och akademiska miljöer. Bland annat bör de regionala vårdkompetensråden initiera samverkan om doktorandsatsningar mellan kommunal hälso- och sjukvård, regionernas primärvård och slutenvård samt de lärosäten som ingår i sjukvårdsregionen.
Åtgärdsförslag från rådets första pandemianalys
Rådet har även förtydligat och konkretiserat ett urval av lärdomarna och åtgärdsförslagen från rådets första pandemianalys. Det handlar bland annat om att förbättra förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och klinisk praktik, att öka lärosätenas kompetens inom digital undervisning samt att stärka den kliniska forskningen och underlätta tillsättningen av förenade anställningar.