Kunskapsunderlag från andra aktörer

Syftet med studien är att öka kunskaperna om arbetsmarknadens förhållande till utbildningssystemet med utgångspunkt i regeringens satsningar på den eftergymnasiala utbildningen under pandemin. Av de nästan 260 000 personer som blev arbetslösa under 2020 började 13 900, drygt 5 procent, att studera på högskolan eller yrkeshögskolan. Den grupp som påbörjade studier på yrkesexamensprogram på högskolan läste i hög utsträckning utbildningar som leder till yrken där det råder brist på arbetskraft inom välfärden, till exempel utbildningar inom lärar- och omvårdnadsområdet. Totalt 860 studerade inom utbildningsinriktningen hälso- och sjukvård.

Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskeutbildningen erbjuds i Sveriges samtliga regioner vilket innebär en stor valmöjlighet när det handlar om att välja studieort. Storstadsregionerna får ett tillflöde av examinerade sjuksköterskor, medan det sker ett utflöde från andra typer av regioner med befolkningsminskning. Studien visar också att studenter som studerar i sin hemregion är mer benägna att stanna kvar och arbeta i regionen efter studierna.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att följa upp dimensioneringen av utbildning på forskarnivå med anledning av vad regeringen aviserade i den forskningspolitiska propositionen 2020. Andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning senast vid trettio års ålder har minskat betydligt under den senaste femtonårsperioden, och även minskat ytterligare något under de senaste åren. Inom flera hälso- och sjukvårdsutbildningar samt lärarutbildningar råder brist på disputerade lärare. Inom dessa områden anser UKÄ att det behövs en långsiktig förstärkning av finansieringen av forskarutbildningen.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att följa upp mobiliteten mellan högskolan och andra sektorer med anledning av vad regeringen aviserat i den forskningspolitiska propositionen 2020. Forskare i medicin och hälsovetenskap är mest mobila. Inom medicin och hälsovetenskap finns möjlighet att förena en anställning som professor eller lektor med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Forskare inom ämnesområdet utmärker sig också särskilt med en hög andel som har inkomstgenererande uppdrag utanför högskolan.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har följt upp och utvärderat lärosätenas mål för antal examina 2021–2024. Målen avser antalet examina som lärosätena ska utfärda under hela fyraårsperioden. Vid utgången av 2023 varierade lärosätenas måluppfyllelse mellan cirka 54 och 84 procent för hälso- och sjukvårdsutbildningar. Hälften av lärosätena hade uppnått minst 75 procents måluppfyllelse när motsvarande andel av perioden hade passerat. Flertalet lärosäten som riskerar att inte nå målet för hälso- och sjukvårdexamina beskriver att brist på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) är ett hinder. Flera lärosäten beskriver också låg genomströmning som ett hinder att uppnå målen. Bland annat nämner två lärosäten att genomströmningen inom sjuksköterskeprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet försämrats under målperioden.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har undersökt lärosätenas kompetensförsörjning inom vård- och lärarutbildningarna, det vill säga hur försörjningen av forskarexaminerad personal ser ut i forskningsämnen relaterade till utbildningarna. En svårighet när vi ska beskriva bristen på forskarutbildad personal för undervisning på dessa utbildningar är att det inte finns någon koppling mellan utbildningar och personalen som undervisar på respektive utbildning i tillgängliga register. Vi har i stället använt information om vilket område personalen arbetar inom (forskningsämnesgrupp), och relaterat det till utbildningarna. Med det i åtanke har vi ändå listat ett antal resultat som kan ha betydelse för den uppkomna bristen, däribland fler studenter, en låg andel examinerade studenter som övergår till forskarutbildning och en konstant antal forskarexaminerade under den senaste tioårsperioden.

Rapporten är en fördjupningsstudie om bemanningen inom förlossningsvården. Förlossningsvården kräver en konstant bemanning över dygnet vilket leder till en stor andel obekväm arbetstid och svårigheter att bemanna. Det behövs insatser för att behålla personal och strategier för att minska andelen obekväm arbetstid.

Socialstyrelsen lämnar varje år lägesrapporter för olika områden inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Denna lägesrapport syftar till att redovisa tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Bland annat ingår uppgifter om hälso- och sjukvårdens effektivitet utifrån kompetensförsörjning och kostnadsutveckling.

Regeringen har gett UKÄ i uppdrag att följa upp och analysera måluppfyllelsen för lärosätenas utbyggnadsuppdrag 2015–2018. Utbyggnadsuppdraget omfattade bland annat barnmorskeutbildningar, sjuksköterskeutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar. Målen för utbyggnaden 2015 och 2017 uppnåddes inte, samtidigt som lärosätena producerade över de samlade takbeloppen. Det innebär att lärosätena bland annat byggde ut andra bristyrkesutbildningar än dem som de hade mål för. Lärosätena hade möjlighet att använda medlen till annan utbildning. Detta försvårar för lärosätena att snabbt bygga ut en utbildning eftersom det tar lång tid att rekrytera lektorer, hitta nya lokaler och platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten tog även upp att antagningssystemet är ett hinder för utbildningarna till barnmorska och specialistsjuksköterska.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram statistik över hälso- och sjukvårdspersonal som ska innehålla uppgifter om både legitimerad personal och annan relevant personal inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2026. I denna första delrapport undersöker Socialstyrelsen olika sätt att producera statistik utifrån befintliga datakällor, samt för ett resonemang kring vilka parametrar som är relevanta för att på ett träffsäkert sätt belysa primärvårdens kompetensförsörjning. Idag råder brist på både legitimerad personal och övrig personal på många håll i landet, men ökning inom flera yrkesgrupper i primärvården har noterats mellan åren 2010 och 2020. Bland annat har antalet sysselsatta sjuksköterskor ökat och antalet psykologer i primärvården har ökat med nära 60 procent, om än från en låg nivå. Hur stor andel av yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården i stort som arbetar inom primärvården varierar.