I ljuset av coronapandemin har vikten av en god kompetensförsörjning i hälso- och
sjukvården synliggjorts. I dag publicerar Nationella vårdkompetensrådet en statistikbaserad flödesbeskrivning av läkarnas väg genom utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemen. De flöden som har undersökts är från läkarexamen till läkarlegitimation, från legitimation till färdig specialistläkare samt från legitimation till medicine doktorsexamen.
Av flödesstatistiken framgår att tiden som det tar för nyutexaminerade läkare att ta ut sin läkarlegitimation ökade mellan 2008 och 2018 med i genomsnitt 5,5 månader. Andelen som ännu inte blivit legitimerade inom tre år efter examen ökade från 14 procent 2008 till 34 procent 2018. Även tiden mellan legitimation och specialistbevis samt mellan legitimation och medicine doktorsexamen har ökat.
– Vår flödesstatistik visar tydligt att det finns outnyttjad läkarkompetens som beror på allt längre ledtider för att ta sig genom systemen. Vad de längre ledtiderna beror på behöver nu analyseras ordentligt så att vi kan komma till bukt med det resursslöseri som det innebär, både för vården, samhället och de enskilda individerna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.
Kvinnors ledtider längre
Genomströmningen i utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemen tar längre tid för kvinnor än för män. För alla tre flöden som har undersökts har kvinnorna längre ledtider. Till exempel var den genomsnittliga tiden från legitimation till specialistbevis 8,2 år för kvinnor och 7,6 år för män 2018. Skillnaden i tid mellan kvinnor och män motsvarar 483 helårstjänster som specialistläkare som hälso- och sjukvården går miste om, enligt en beräkning som Nationella vårdkompetensrådet har gjort. I flödet mellan legitimation och doktorsexamen tog det i genomsnitt 1 år längre för kvinnor än män under perioden 2010–2019.
– Könsskillnaderna är systematiska och har varit bestående under hela den undersökta perioden, men det betyder inte att vi ska acceptera skillnaderna. Istället behöver vi identifiera orsakerna till varför ledtiderna genom systemen är längre för kvinnliga läkare så att vi inte upprätthåller orättvisa könsmönster, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
För att få större förståelse för tidsskillnaden mellan kvinnors respektive mäns väg genom systemen anser Nationella vårdkompetensrådet att ett flertal områden behöver undersökas framöver utifrån ett könsperspektiv.
– Det handlar bland annat om att ta reda på hur faktorer som utbildnings- och arbetsmiljö, uttag av föräldraledighet, sjukskrivningstal, villkor för doktorander och fördelning av forskningsmedel påverkar kvinnor respektive män i de undersökta grupperna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Rådet kommer i samverkan med berörda aktörer att genomföra en djupare analys av de resultat som framkommit i flödesstatistiken.
Kontakt
Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.
Nås via Nationella vårdkompetensrådets kommunikatör:
E-post: info@nationellavardkompetensradet.se
Tfn: 075-247 37 22
Cajsa Krabbe, statistiker i Nationella vårdkompetensrådets kansli på Socialstyrelsen.
E-post: cajsa.krabbe@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 49 27
Stina Moritz, kommunikatör i Nationella vårdkompetensrådets kansli på Socialstyrelsen
E-post: stina.moritz@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 37 22