I Nationella vårdkompetensrådets nya rapport uppger regionerna att de i nuläget har brist på barnmorskor som jobbar på sjukhus, där förlossningsvården ingår, och att bristen motsvarar cirka 470 heltidstjänster. Samtidigt visar statistik som rådet tagit fram att nästan var fjärde utbildad barnmorska inte arbetar som barnmorska inom hälso- och sjukvården. År 2020 fanns 8 000 sysselsatta personer med barnmorskeexamen i Sverige. Av dessa arbetade knappt 6 100 som barnmorska i hälso- och sjukvården.
– Vår rapport visar att det inte råder brist på utbildade barnmorskor, utan att det snarare handlar om en upplevd brist på barnmorskor från arbetsgivarens håll, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
I en enkätundersökning till barnmorskor som rådet gjort framgår att nästan tre av fyra barnmorskor i förlossningsvården anser att de är för få på arbetsplatsen. Var tredje barnmorska inom förlossningsvården är också missnöjd med sin arbetssituation. Omkring hälften av de barnmorskor som inte var verksamma i förlossningsvården kan dock tänka sig att arbeta där, om förutsättningarna ändras. Det handlar framför allt om att arbetsbelastningen, arbetstiderna och arbetsmiljön.
– Rådets rekommendation till regionerna är att i högre grad än vad som görs idag arbeta för att attrahera, utveckla och behålla barnmorskor i förlossningsvården. Idag är det till exempel enbart 4 av 21 regioner som har en särskild kompetensförsörjningsplan för barnmorskor, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
En födande per barnmorska ökar attraktiviteten
Rapporten presenterar rekommendationer för att attrahera, utveckla och behålla barnmorskor inom förlossningsvården. En av rekommendationerna är att regioner ska stärka förutsättningarna för ”en födande i aktiv förlossning per barnmorska”.
– Det är ett arbetssätt som bidrar till en ökad attraktivitet för barnmorskeyrket och samtidigt en förbättrad arbetsmiljö. Utöver det kan det även bidra till ökad trygghet för den födande, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Andra rekommendationer som lyfts är exempelvis parvård (där en barnmorska arbetar med en undersköterska som ett team), specifika tjänster för erfarna barnmorskor och överföring av serviceuppgifter och viss administration till annan personal.
Ökat samarbete kan förbättra barnmorskeutbildningen
Eftersom Nationella vårdkompetensrådet inte ser att det finns någon brist på barnmorskor bedömer rådet att antalet platser på barnmorskeutbildningen inte behöver utökas. Förslag lämnas som kan bidra till förbättrad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och ett bättre utnyttjande av lärarresurserna på utbildningen, bland annat genom ökat samarbete mellan lärosätena. Rådet ser också behov av satsningar på forskning som bedrivs av barnmorskor och ökade möjligheter för barnmorskor att ha förenade anställningar.
Om rapporten
Nationella vårdkompetensrådets rapport är slutredovisningen av ett regeringsuppdrag från februari 2022 om att ta fram förslag som syftar till att stärka kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården. I uppdraget ingick även att ge prognoser för tillgång och efterfrågan perioden 2022–2035 samt att ta fram rekommendationer om hur många barnmorskor som behövs på kort och lång sikt med fokus på förlossningsvården.
En barnmorska per födande i aktiv fas
Arbetssättet en födande per barnmorska innebär att en barnmorska inte ska ansvara för fler än en födande i aktivt förlossningsarbete samtidigt. Med aktiv förlossning avses: ”Regelbundna, smärtsamma sammandragningar i kombination med att modermunnen är öppen minst 5 centimeter” enligt den definition som Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och Svenska barnmorskeförbundet (SBF) beslutat om.
Ladda ner rapporten
Om regeringsuppdraget