Nationella vårdkompetensrådet har regeringens uppdrag att föreslå en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Rådet lämnade en delredovisning den 14 juni med en rekommendation till regeringen om att säkerställa kompetensförsörjningen av disputerade lärare inom vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar vid universitet och högskolor.
Rådet bedömer att bristen på disputerade lärare är ett hinder för kompetensförsörjningen både nu och framöver. Den nuvarande lärarresursen är dessutom äldre och stora pensionsavgångar väntas framöver.
– Att det finns en tillräcklig tillgång till disputerade lärare är förutsättningen för att kunna utbilda ny sjukvårdspersonal och för att kompetensförsörjningen ska fungera. Om lärosäten inte kan utbilda kommer legitimerad personal i hälso- och sjukvården att minska, vilket i sin tur kommer att påverka kvalitet och patientsäkerhet, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet.
Bristen på disputerade lärare är en utmaning för till exempel utbildningar som leder till tandläkare, specialistsjuksköterska med vissa inriktningar, röntgensjuksköterska, biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi, tandhygienist, audionom och barnmorska.
Insatser för att öka antalet disputerade lärare
Rådet lämnar förslag på tre insatser som kan bidra till att stärka förutsättningarna för att öka antalet disputerade lärare. Dessa är långsiktig finansiering av forskarskolor, förenade anställningar och att införa VULF-avtal*.
Läs delredovisningen
Regeringsuppdrag om nationell plan
Nationella vårdkompetensrådet har i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på en nationell plan för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2023/00256). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024 och delredovisningar ska lämnas senast den 30 juni 2023 och den 7 december 2023.
Läs mer om regeringsuppdraget
*VULF-avtal
VULF står för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning. Ett VULF-avtal kan ingås mellan staten och vårdgivarna och reglerar bland annat samarbete mellan regioner och lärosäten, statens ersättning till regionerna för medverkan i den verksamhetsförlagda utbildningen, samt utveckling av den kliniska forskningen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.